Uppsala
e-Bok
	Under våran tid i Uppsala fick vi verkligen se att Jesus är "Jehova jiri" "Herren vår försörjare". Vi hade inget, men led ingen brist på något. Jesus försåg oss med allt, innan vi ens själva insett att vi hade brist på något. Bränsle lampan i bilen lyste rött hela tiden, men vi hade alltid någon tjuga i börsen att tanka för. Efter ett halvt år hade jag fått fast jobb och bra lön.
Sommaren 1996 var det sommarkonferens på Livets Ord i Uppsala, som det var varje sommar. Ekonomiskt sett så skulle vi måst stanna kvar i Ö-vik denna sommar. När tiden för att åka ner till konferensen så kom det in tillräckligt med pengar så vi kunde åka ner på konferensen även detta år. Men ingen anade att denna konferens skulle vända upp och ner på hela vår tillvaro. Det var inte självaste konferenser som orsakade förändringen. Utan det var Gud som orsakade den. Jag läste under samma tid om en missionär som hette John G Lake, han var missionär i Afrika. Det var enormt mycket sjukdomar där, folk dog som flugor. Läkarna sade till missionären att han måste vaccinera sig som skydd. Men han bad dom att titta på salivet i microskop på det som rann ut ur munnarna på dom som dött. då såg dom hur det liksom levde och sedan lade dom lite saliv på missionärens arm och tittade sedan på det i mickroskop. Då såg dom inget liv längre. Detta orsakade för mig, ett besök från himlen. Jag brottades med Gud under hela konferensen. Det var som Jakob vid stegen. Jag upplevde starkt att han ville ha oss i Uppsala, men jag stod emot. Vi kunde ju inte flytta till Uppsala så där hej svejs. Jag drev en firma och hade en massa kunder uppe i Norrland. Dessutom hade vi hus mm. i Ö-vik, så det går inte, sade jag till Gud. Väl hemma igen efter en vecka på Livets Ords sommarkonferens så var jag tvungen att kapitulera. Jag omtalade för familjen att vi måste flytta till Uppsala på order från Gud. Det vet vi redan, sade dom. Gud hade förberett hela familjen samtidigt som jag brottades med honom på konferensen. Jag hade inte nämnt något om min brottningsmatch för någon tidigare. Vi packade ihop allt och åkte ner på vinst och förlust. Det vi lärde oss av detta uppbrott, var att om du fått ett ord från Herren och går, så går han med dig. Väl nere i Uppsala så började vi att kolla vart vi skulle bo. Vi hade blivit lovad av en bekant att vi skulle få låna hennes lägenhet tills vi hittat nåt annat. Det visade sig att hon hade ett uthyrningsrum i en annans lägenhet och dessutom så bodde en annan kille där. Det fanns ju uppenbart ingen plats för oss där. Resultatet blev att vi fick bo i våran minibuss 2 vuxna och 4 barn. Barnen fick sova på packningen bak, frugan sov på passagerarsidan medans jag sov vid ratten, tillbakalutad och med bena i kors över ratten. När vi var inne på Hemköp de första dagarna så kom Guds kraft över mig, det vibrerade och sjöng i varje fiber i hela min kropp ”mitt i min vilja” Jag sade då till Herren. - Vad ska jag göra här i Uppsala, här finns ju bara akademiker och jag är ju tekniker. Jag kan ju göra vad som helst, skura golv eller steka hamburgare, bara jag får vara nära dig sade jag till honom. När vi efter ca:2 veckor vaknade tidigt en morgon av det var en raggarbil som körde runt runt oss flera varv där vi stod på parkeringen vid Livets ord. Jag reste mig upp och startade bilen och körde in mot centrum. Vi sa till Gud att detta går inte. På eftermiddagen ringde en person som läst lappen som vi satt upp på anslagstavlan. Han hade en tom lägenhet som vi kunde bo. Några dagar senare så kom flyttbilen med våra möbler som vi inte kunde få in i lägenheten, så vi var tvungna att ha lite grejor kvar ute i foajén. Vi hade ingen inkomst annat än de drygt 5000:- som frugan hade i sjukpenning och barnbidrag. Hyran för lägenheten var på 6900:- så vi hade inte så mycket över.Jag fick jobb på kristallen att sälja telefonkatalogsannonser. Livets Ords kristna skola meddelade att det inte var lätt att ta in den äldsta flickan mitt i en kurs. Men även hon fick börja där. Nu började en väldigt tuff tid, attacker kom men välsignelserna flödade. Vi lyckades aldrig att komma in i församlingen men det var nog inte Guds väg för oss. Det blev bra för våra barn med kristen skola vår äldsta dotter jobbar idag som lärare där. Nästa flicka bytte skola till en vanlig kommunal skola. Vårt tredje barn var både äventyrlig, duktig och hjälpsam. Han och en kamrat startade en skoltidning och var ute på stan och intervjuade en del företagsledare som dom skrev om. En annan kamrat mådde inte så bra, han längtade hem till sin mormor i Kalix. En kväll ringde jag efter våran pojke som följde den andra pojken hem efter skolan. Pojkens farmor trodde att pojkarna var hemma hos oss Jag for då ut på stan för att leta efter dom. Jag kollade på alla köpcenter, caféer, biografer mm. Men inga pojkar. Väldigt sent ringer frugan mig när jag är kvar på stan. Det var en konduktör som hade hittat pojkarna sovande i en tågkupé, det var bara det att tåget var uppe i Ånge. Pojkarna hade smugit på tåget i Uppsala och skulle till mormor i Kalix. Tågpersonalen skickade pojkarna tillbaka med ett södergående tåg så vi kunde hämta upp dom senare nästa dag. Jag jobbade med att sälja annonser till en telefonkatalog. Det var väldigt jobbigt, först måste man sälja in katalogen sedan en annons i just denna katalog. Vi hade rak provision så efter 2 månader fick jag min första lön på 1800:- efter skatt. Nästa månad fick jag 3400:- Detta skulle aldrig fungerat om inte Gud försåg oss med resurser. En gång sökte en kund upp mig på kristallen, vet ej idag hur han kunde hitta mig där. I varje fall så bjöd jag honom på kaffe i fikarummet. När vi pratat en stund så sa han att han behövde mitt kontonummer, för han hade tänkt sätta in en slant på kontot. Han satte in 1000:- 3 månader i rad. En annan gång var vi på affären och skulle handla. Vi tog en korg och frugan sa att en sån här vara ska vi ha. Vi gick vidare och hon la en till vara i korgen. Då började jag räkna och såg att vi inte hade så att det räckte till båda. Vi lade tillbaka de första och gick vidare. Bytte varor några gånger. Det hela slutade med att vi köpte en skivad limpa till barnens frukost. När jag står vid kassan tittat kvinnan framför på mig och säger -Ska ni inte ha nåt mer än den där. Nä sa jag det är inte tid för det. Då sträckte hon fram sina 2 fulla matkassar till mig och sa. - Jag tror att ni behöver de här mer än vad jag behöver dom. Sedan gick hon in och handlade igen. Vi kom hem med 2 kassar mat och en färdigskivad limpa. Vi hade en muslimsk familj som bodde under oss i Sävja. Dom kom ofta och knackade på och gnällde över att vi dammsög så ofta och gick på golvet. En kväll så började barnen att bråka och det gick inte att hejda dom. Då gick jag ut och tog en lång promenad och bad. När jag kom tillbaka stod den muslimska familjen vid våran dörr tillsammans med 2 poliser. När dom såg mig komma så höll dom på att tappa hakan. Dom trodde givetsvis att det var jag som gott lös på familjen. Strax innan jul så såg det inte så bra ut ekonomiskt. Så jag sa till familjen - Nån jul blir det knappast i år , men vi har ju husmans och vatten i kran så vi kommer att överleva , skojade jag till det. Några dagar senare när vi kom hem. Så öppnade den näst äldsta dottern dörren stammande och sa. Skafferi , kylen frysen om och om igen. När vi kom in i köket så såg vi att skafferiet var fullt med mat. Kylen var full med mat. Frysen var full med matt. Vi hade nu mat så vi klarade oss ända till tjugondag Knut. Det var en från mitt jobb som kom med en massa matkassar och lämnade även 500:- i kontanter. Vi använde 450:- till att gå på Livets Ords julfest hela familjen som blev väldigt välsignat. Resten tankade vi bilen för. Efter årsskiftet fick jag nytt jobb. Helt otroligt jag fick ett jobb som projektledare inom produktionsteknik. Och jag som hade sagt till Jesus -Vad ska jag göra i Uppsala jag är ju tekniker. Här finns ju bara akademiker. Helt fantastiskt Gud är god. Fick dessutom en lön på 18000:- som senare steg till 24000:- Jag fick ansvar för att bygga upp nya produktionsgrupper på golvet. I den ena gruppen skulle vi tillverka växelreglagert till volvos 6 cylindriga S80. Vi hade kravet på oss att kunna leverera 24 reglage i veckan, men volvo köpte inte mer än 12 reglage i veckan. Så det gick inte ihop. Det andra projektet var sk. spärrhylsor som låser bilratten. det blev en riktigt lyckad produktionsgrupp. Det var 3 olika hylsor som först skulle svarvas, tvättas, sorteras (vändas åt rätt håll), stansas och packeteras. Den gruppen kördes sedan i 5 års tid utan att behöva underhålla klippdornarna.   Det mest intressantaste jobb jag haft. Jag jobbade kvar i ca: 5 år sedan blev det kris i bilindustrin vi gick från 104 anställda till tror det blev 23 kvar. Det mest intressanta var att Prometek var resterna av Nyman bolagen som tillverkade Monark och Cresent  Cycklar, mopeder och båtmotor. Det fanns många bomärken kvar från den tiden. Dom hade varit över 3000 anställda på den tiden.  Efter 5 år blev vi inkallade till vd.n och blev uppsagda. Lördagen efter så skrev jag 5 st spontanansökningar till olika verktygsfirmor i Stockholm. Måndag morgon runt morgonfikat ringde chefen för BL-Verktyg dom behövde en verktygskonstruktör i Sollentuna Där blev jag kvar i också 5 år.
Stockholm Karisma Center Under vår sista tid i Uppsala så fick frugan reda på en ny församling i Stockholm. Vi var lite nyfiken på vad det var, så vi åkte ner på ett möte för att kolla. Det kändes som att det var en bra atmosfär på mötena, så vi började att åka ner dit. Redan från början var det en kille som kom och frågade oss vad vi gjorde där, ni skulle ju vara ute på missionsfältet och vid årsskiftet fick vi höra om Filippus en missionsskola med lite mera sting. Vi anmälde oss till den skolan som var belägen i Rotebro i norra Stockholm En dag när vi kommit ner till upplandsväsby så small det till i motorn på bilen och det blev ett stort vitt moln bakom bilen. Det var toppen som pajade och vatten kom in i cylindern. Vi ringde till missionsskolan och det kom en kille därifrån och bogserade oss fram till Rotebro. Väl inne på kursen och vi hade berättat om vad som hänt sa en kille. Kom vi går ut och ber för bilen. När vi står några runt motorhuven och ber så kommer det en farbror och frågar om vi sett till Kalle. Vi svarade nej Men vad är det ni gör för något undrade han. Då sa en av oss. - Jo du förstår farbror, vi ber för bilen. Jaha sade han och gick. Frugan fick en tanke att vi kommer att få en annan bil. Fick hjälp av en arbetskamrat att bogsera upp bilen till jobbet i Uppsala. Jag fick tag på en likadan motor på skroten. Så en lördags eftermiddag så hade bilen en ny motor. En annan bil fick vi även av ett missionärspar som använt den i Rumänien När vi hade samling varje morgon så hade jag en olustig känsla i maggropen att det var något som inte stod rätt till. Det var något inom ledarskapet. Efter några månader där så tog karisma center över ledarskapet och lade ner allt. Då kom det fram att en manlig och en kvinnlig ledare hade haft sex utanför äktenskapet när dom var på missionsfältet. Det kom som ett dråpslag. Jag hade tagit tjänstledigt 1/2 år för ingenting. Långt efteråt när vi var på möte så sade den ena pastorn att missionsledaren var förlåten pga att han visat god sed och gått på möte 12 ggr. Det jag fick direkt i mitt hjärta var att Gud förlåter oss vid omvändelse. Denne ledare blev förlåten pga en god gärning. Pastorn som förlät drabbades själv av en skilsmässa. Har ej fått det bekräftat, men mitt hjärta säger att om en person förlåter någon i Guds ställe så drabbas denne av vad den andre behövde förlåtelse för. Efteråt så slutade jag jobba i Uppsala och fick nytt jobb i Sollentuna. Så vi flyttade till Kallhäll. Vår äldsta dotter blev kvar i Uppsala inneboende hos en moster till frugan. Vi blev kvar i karisma men det började skava mer och mer främst pga vi kunde inte vara med jämt och att vi var ute mycket själva både på stan och i tunnelbanan. Jag fick vid ett tillfälle ett ord från Herren att självaste byggnaden som karisma hyrde av Citykyrkan var tillspillogiven.Jag gick frimodigt till en av pastorerna och berättade det. Vi vet det sade han och dom hade sagt upp hyreskontraktet pga det. Han berättade att när dom renoverat delar av kyrkans lokaler så hade dom hittat massor av inristningar av ockulta tecken under tapeter och listerna mm. Lokalerna ” Fenix palatset ” byggdes ursprungligen som ett altare av frimurarna till frimurarnas verksamhet. På sin tid var Fenix palatset ett danspalats. Massor av kristna ledare  som jobbat där har drabbats av konstiga ovanliga sjukdomar som dom dött av.  Tillslut så höll det inte och dom bytte lokal en 3-4 gånger innan dom gick i konkurs.Det absoluta värsta vi var med om var när jag bokat en tid OBS jag hade en BOKAD tid och sitter och berättar gråtande om vad vi fått uppleva när vi gick nere i tunnelbanan och pratade med och bad för många personer. Då sitter han och tittar på klockan och verkade vara mer intresserad vad han skulle göra efter det att han träffat mig. Jag tänkte bara på om att det hade varit en person som varit på en knivsegg som pastorn hade träffat vid det tillfället. Då hade personen ifråga kunnat ha tagit sitt liv.
Händelser medan vi bodde i Uppsala
Fick nytt jobb Under hösten -96 så sa jag till Herren "Vad ska jag göra här nere i Uppsala ? Här är det ju mest akademiker. Jag är ju tekniker! Jag kan väl steka hanburgare eller städa sa jag till Jesus" I januari blev jag uppringd av produktionschefen på ett  tillverkande företag i Uppsala och han ville att jag skulle besöka dom för en arbetsplatsintervju hos dom. Jag fick anställning på Prometek som var resterna av Nymanbolagen som tilverkat cycklar, mopeder och båtmotorer av märkena Monark och Cresent. Mitt jobb blev som projektledare innom produktionsteknik. Jag fick ansvaret för att bygga upp procuktions enheter på verkstads golvet innom bilindustrin. Vi tillverkade bl.a rattaxeln och växelreglaget till volvo S80. Jag byggde även upp en grupp där vi tillverkade 3 modeller av spärrhylsor till rattlåsen.
Höll på att bli rammad En gång när vi var på väg hem från ett möte, så var det en mötande bil som helt tvärt styrde över mot våran sida av vägen. Men frugan hade lite till plats på vägen och väjde ner mot diket. Det var väldigt nära, men gick bra.
Störtregn När vi var på väg att flytta till kåbo, var jag på väg in mot Uppsala så kom det ett stört regn. Bilrutorna blev alldeles vit och man såg inget vinrutetorkana hann inte få bort vattnet. Jag körde så nära dikeskanten jag kunde och hedde på hazarden. När det värsta renget var över så kunde jag åka vidare. Då var det flera taxi bilar som stod nere i dikena. Varje viadukt i Uppsala var översvämmade. Flera bilar hade försökt att köra ändå men blivit stående i det djupaste vatten. Då haade dom klivit ut ur bilarna och vattnennivån var nästan uppe vid sätet. På jobbet i Boländerna hade vi minst 4-5 cm vatten över hela verkstadsgolvet. Det hade "bara" kommit 108 mm regn på 1 timme.
Köpmanholmen 2023